Nu har det hänt igen, en förflugen tanke gjorde att det tog en ny vändning.
Har alltid älskat molniga grå dagar eller den där halvtimmen före solnedgång. Det finns en halvtimme efter soluppgång också men den har aldrig varit min favorit, är alldeles för seg på morgonen. Ställer klockan enhalvtimme för solnedgång och tar mina bilder, tittade och hittade kände mig nöjd. Trädgården är en underbar inramning till det mesta av mitt skapande, bilderna blev bra.
Hittade till och med ett alldeles nytt uttryck, jäklar vad det kändes fint. Bilderna såg du i förra inlägget.
Det var då det hände, jag var nöjd och där kunde det stannat, eller hur? Den nöjda känslan varade några dagar men sen började det skava lite.
Det kanske är allt mitt tittande på Pinterest, alla bilder jag förbrukat och samlat på olika boards de sista året?
Nu önskade jag ha den rena bakgrunden, ta bort den vackra trädgården och de fina blommorna och bara låta mitt skapande tala.
Låta keramiken träda fram och vet du vad? Det är ett sätt att se på skapandet med andra ögon. Kamerans lins ger det avstånd som saknas när man är allt för nära. Detta är ju ingen nyhet för dig, utan en självklarhet att en ren bakgrund framhäver och ger en tydlighet.
Hur som helst, det blev helt nya bilder, några vaser har du sett tidigare, andra har inte varit på bild. Den framtida keramiken känns spännande, lika spännande som de nya bilderna.
Och som en kund sa – vem har sagt att det ska var enkelt?
[cincopa AsGAQ17PruCa]