Nu kan jag inte hålla mig längre…
Du vet det hjärtat är fullt av talar munnen.
OK!
Jag älskar lera men är passionerat kär i rosor, i alla fall just nu!
Förstår mig egentligen inte alls på rosor, kan nästan ingenting om dem, sådant som vilka familjer de tillhör och hur de är besläktade.
När jag ser en ros jag gillar är det kort och gott kärlek och en hel del vill-ha-i-min-trädgårds känsla.
Blev introducerad i rosornas värld i Gränna, min granne Andreas Bengtsson hade en stor och intressant samling rosor, nästan 200 stycken. Han öppnade porten till rosorna hemliga värld för mig, kanske inte så mycket deras skönhet som deras historia. Andreas som varit sjömanspräst i Alexandria hade rosor från hela världen, många var bibliska gamla sorter, i alla fall enligt Andreas. En bra skröna blir en intressant historia och han gjorde rosornas utveckling och värld verkligt spännande för mig.
När han blev sjuk fick jag förtroendet att rensa rosenträdgården inför ett besök av rosensällskapet, det lät tjusigt och märkvärdigt i mina öron, tänk att det fanns personer som reste runt bara för att beundra rosor?
Många år senare flyttade jag till Österlen och mitt rosenintresse väcktes på nytt, kanske hade jag kommit i rosenåldern? Intresset gjorde att jag mötte Else på Roskraft och jag blev fast, att få tillbringa tid med passionerade människor är alltid lika fascinerande. Så blev jag också en följeslagare till Else och hennes rotäkta rosor, mest för att det fungerar och det är ett lätt sätt att göra egna rosor eller att göra dubbletter på de man har. Man tar helt enkelt sticklingar som senare får egna rötter och på så sätt förökar man en genetiskt kopia av rosen.
Första gången jag försökte blev det trettio rosor, som tur är har jag vänner som gärna tar hand om mina små rosbabies. En del vet nog inte riktig vad jag förser dem med? Gav en Venusta Pendula till en dam som besöker mig regelbundet, hon hade en liten trädgård berättade hon. När jag berättade det för Else sa hon -Den rosen kan bli över fem meter hög, hoppas damen läste på innan hon satte den och sen beskär den ordentligt, annars blir hon som Törnrosa.
Nu till leran, för att hålla ordning på rosorna och örterna gör jag porslinstaggar med växternas namn. På detta sätt vet jag rosornas namn och det är lätt att läsa för kunder som besöker min trädgård, jag får rätt många frågor om vad rosorna heter.
I år har jag gjort speciella rosenvaser, alla vaserna är unika ingen serietillverkning här inte. Vaserna är enkelt vita, formen är organsik nästan barock. En del påminner om mina frökapslar andra om klassisk fransk porslin från 17oo-talet. Fröna från frökapslarna finns kvar en och annan liten rosenknopp döljer sig under glasyren. Jag tänker mig mycket form men ingen färg som konkurrerar med rosorna. Man kan nog kalla det en fri kollektion? Det ska bli kul att se vad denna nya stig tar vägen och hur mina rosor tar sig ut i vaserna? Vaserna är i stengods med en mycket blank vit glasyr, underbara tycker jag och gav mig själv en ny vas.
Inga rosor blommar än i min trädgård men de första vaserna är klara, var så god här är de första fyra direkt ur ugnen bara för dig!