Öppettider
galleriet öppnar under påskens konstrunda 2026
Ystadsvägen 53, Hammenhög
Om skapandet som pågår både i händerna och i tankarna, om material som lever, och om en vardag där inget föremål blir det andra likt. Du får följa med genom vedbränningar, glasyrtester, formskiftningar och kanske några krackeleringar – både i leran och i livet.
men i verkstan är det varmt, Kärleken har isolerat taket och satt i en luftvärmepump, underbart skönt! Varm luft när man vill och aldrig under 10 grader, olivträdet, lagerbladsbusken och en kruka med kallaknölar gör att verkstan känns lite som en vinterträdgård. Har jobbat lite smått i oredan, det blir rörigt när Kärleken gör sina
Kulturell väninna M-L kom på besök, hon ville göra Malmö. En vit fläck på hennes personliga karta, sa hon. Fick göra mitt bästa så vi startade på Malmö Konsthall, en av Malmös bästa lunchställen och ibland är även konsten som visas där intressant, så var det nu! Chris Johanson en autodidakt street/grafitti konstnär från San
I veckan kom jag äntligen iväg för att besöka Lantbruksmuseet i Hammenhög, en fantastisk byggnad full med gamla föremål som en gång har tjänat jordbruket. Vår guide Sven-Ingemar Nilsson berättade om utvalda artefakter, jag vandrade rastlöst genom samlingarna och funderade för mig själv över ”tingen”. Hur själlösa dessa fantastiska bruksföremål är när de ryckta ur
Arbetade i mitt andra liv, det då jag inte är krukmakare med digital samlingshantering på museer. Att få museernas samlingar sökbara via nätet var målet, till min förvåning upptäcker jag att 2011 har det inte hänt speciellt mycket.
Nydrejat vackrare än så blir det sällan, önskar man kunde behålla den ytan men när leran blir bränd till keramik är det något annat ett helt nytt material. Fint är ändå lystern av våt lera. När min unga privatelev gjort sina timmar vid drejskivan och åkt hem trött och nöjd, var jag riktigt taggad och
Det är så mysigt att arbeta i krukmakeriet, just nu skapandet flyter på, frågetecken rätas ut och det mesta går som jag planerat. Den osäkerheten jag kände när jag nystartade förra året har landat i trygghet och rutin. Det är konstigt ju mer man kan desto mindre inser man att man kan, eller är det
Här är den, min trotjänare lerkvarnen som jag ärvt av min mor Ninnie Forsgren. Den är lite lynnig men om jag talat snällt och smörjer upp lagren är den en riktig pärla, jag skulle inte kunna dreja med stora klösar utan den. Kärleken har gjort några renoveringar i år och den mår bättre än på
Dagarna går fort, har några för många järn i elden och krukmakeriet har fortfarande inte fått högsta prio. Har i alla fall hunnit köra några ugnar en stengodsbränning nu senast, det mesta blev bra. Som vanligt har jag flera med glasyrtester i varje ugn, har disciplinerat mig till att ha med små provplattor med glasyrer,