fbpx

Maria Ekberg Krukmakarmästare

Inspiration från Keramikverkstan

Välja drejlera?

by //

Bäst drejlera Funderade på vad som gör en bra drejlera?

Idag har jag några leror jag gillar att dreja med lite mer än de andra lerorna. För mig är en ny drejlera som att få ett nytt verktyg, eller som ett vitt papper det ger helt enkelt nya möjligheter.
Det finns många olika leror, en del är bra att dreja i andra lämpar sig bättre att kavla och bygga. I en annan tid då jag gjorde mina egna leror för att jag ville ha speciella egenskaper. Idag har lertillverkarna många sorter för olika behov att välja på och du kan säkert hitta din egen favoritlera? Jag har flera favoritleror, beroende på vad jag ska göra. Ska jag bygga och skulptera då vill jag ha en stadig tålig lera som tål stora påfrestningar ofta en med lite större och mer chamotte.

Ibland är det t o m så att en speciell lera får mig att skapa helt nya alster. Det är också så att om du jobbar mycket med en lera så lär du dig just den lerans egenskaper och ni blir riktig goda kompisar. Mina favoritleror är ofta kopplade till det jag skapar, leror som ger speciella uttryck eller tålighet.
Ibland känns det till och med som om leran ber om att få bli något speciellt. Det är inte helt ovanligt att jag gör en ny kollektion efter att ha mött en ny lera.
Det var länge sedan jag jag började shoppa lera, har nära till två av de största råvaruleverantörerna för keramik. Så jag åker dit och köper lera jag tycker verkar spännande.
Det har resulterat i att jag alltid har ett tjugotal leror hemma. Tröttar jag på den ena tar jag en annan, ofta glömmer jag vilken lera jag gillade och den som inte var så bra.
För några månader sedan beslöt jag mig för att få lite ordning på de olika lerornas egenskaper.
Ta reda på vilka jag gillade att dreja med och vilka leror det var som inte var så följsamma i mina händer.

Men nu handlar det om drejlera som är bra att dreja i.

För en tid sen hörde jag talas om en fantastik drejlera, så klart jag blev nyfiken. Så jag beställde hem leran och tänkte varför inte testa lite fler drejleror och jämföra när jag ändå är på gång?Testen av drejleran växte till elva olika leror, jag beställde lera från fyra olika keramikråvaru-leverantörer.
En slarvade bort min beställning så det blev bara tre leverantörer till sist. En  keramikråvaru-leverantör som inte har koll på sina ordar ska man inte ha som leverantör.

Till alla lernördar som hänger med mig och är intresserade av vilken drejlera jag gillar allra bäst har jag satt samman en rapport.
Rapporten kan du hämta här, helt utan kostnad!
Varsågod, klicka på länken.

 

 

 

Inspireras i keramikerns trädgård

by //

Trägården är fantastisk så här års men först några rader om keramiken.
Årets nyheter är lite kortare fröspiror, tidigare har jag gjort höga fröspiror båda att i trädgården och inne. I år har jag tagit fram lite lägre och mer lättplacerade fröspiror. Som vanligt är mitt skapande under ständig utveckling men här är det första, de är 40-50 cm höga. Alla fröspiror är unika med olika frökapslar som i trädgården och naturen.

Gamla rosor på egen rot

I Trädgården är det helt underbart med mycket som blommar, många rosor står i full blom medan de lite äldre sorterna väntar några dagar. De flesta av våra gammaldagsrosor börjar bli riktigt höga, en del kanske för stora? De gamla rosorna gjorde jag från sticklingar för fyra år sedan, de står på egen rot. Under några år så tog ja sticklingar på alla nya rosor jag köpte, de var ett kul experiment men det blev på tok för många rosor.
Ibland måste jag påminna mig om att jag ska hålla på med keramik i första hand, trädgården kommer sen.

Köksträdgården

Den ätliga trädgården genomgår en förändring, från grönsaker till bär, från markodling till odla i cortenlåda och från rensa till täckodling. Alla som odlat grönsaker vet hur arbetsintensivt och kul det är, vi hinner helt enkelt inte med våra nya trädgårdprojekt och ekologisk grönsaksodling.
Så den förut så arbetsamma trädgårdsdelen har i år sju odlinglådor med vackra ätbara växter. Okey det blev lite kål, rosenbönor och sallad med det är ju sånt som behövs.
Annars är det mest jorgubbar, smultron, hallon, thaibär, druvor och blåbär. Nu hoppas jag på begränsade skördar och att få njuta av färska bär direkt på plats.
Kommande vecka får vi en pall med täckbark för gångarna mellan odlingslådorna. Jorden i det gamla trädgårdslandet ska få en välbehövlig vila under tidningar och täckbark.

Maria Ekberg Keramikverkstad

Hos oss kan du köpa

I butiken har vi cortenstål-ringar på 30* ø 47 cm att sätta runt växter. Rostiga växtstöd, de keramiska frökapslarna och så klart hela min kreativa keramikkollektion!

Österlens Trädgårdsrunda har sina stora trädgårdsdagar den 7, 8 och 9 juli med öppna trädgårdar. Se till att planera in ditt Österlenbesök till den helgen.

Skapa och dreja inför utställning

by //

 

Drejkurs- Maria EkbergUnder hösten är det rofyllt att kliva in keramikverkstan och skapa, det är min allra heligaste tid. Det är härligt att dreja, ta fram nya leror och testa, tänk att leror kan vara så olika? En del leror älskar jag att dreja i en del får övertyga mig om sin förträfflighet, andra är bara tråkiga. Det år som att lerorna har sitt eget språk sin egen melodi men framförallt ber de om lite olika saker. Just nu söker jag leror som vill bli frökapslar, anta frökapselns form och berätta vad som händer när du öppnar dem.

Sökandet efter nya frökapslar att inspireras av tar mig till de trädgårdar på Österlen jag inte besökt. Ibland till de trädgårdar jag längtar att få uppleva igen, att undersöka frön och deras former är att kika in i den lilla världen. Ibland tar jag bilder men jag kommer nästan aldrig ihåg att titta på dem när jag skapar. Det är inte så viktigt det är som att formerna lagras i minnet parallellt med kamerans.

Nåja, att göra kopior har aldrig varit min grej heller och framförallt inte med naturen som förebild. Naturen är en alldeles för fullkomlig skulptör, dessutom vill jag inte kopiera jag vill skapa fritt.
Komma in i mitt eget flöde, bara låta händerna flyta. Om jag säljer det som skapats det avgör jag senare, när biten är bränd. På det sättet överraskar jag mig själv ibland. Det jag inte riktigt trodde på blev mycket godkänt och det jag tyckte om förskräckligt, det gäller att inte vara för snäll mot sig själv om man vill utvecklas.
Det är också mycket av charmen men att hålla på med keramik. Att överraskas men även att
tänja gränserna.
Göra det där som går lite utanför vad man tror sig kunna eller tycker om för att utvecklas. Men även ha modet att förkasta det som inte är bra eller inte stämmer med sitt sanna jag och kan visas upp.
Det ser jag inte för än jag öppnar ugnen, då först kan jag bedöma mitt skapande. Den där slutgiltiga bränningen kapar banden och det som skapats är inte längre är en del av mig.
Keramiken godkänts eller förkastas, ibland blir det mycket tunga sopsäckar till återvinningen